Detta visste du inte om MrC?!
31 maj 2007
Pianotekniker Carl Wahren
Tålamodskrävande yrke bland svajande toner
– Som pianotekniker är jag en del av konsertkedjan tillsammans med kompositören och pianisten. Flygeln måste vara stämd för att resultatet ska bli bra. Även om det är jag som bokstavligen bestämmer hur hela orkestern ska vara stämd har jag inget behov av att själv synas och få applåder, säger pianotekniker Carl Wahren. Det är förmiddag och belysningen är dämpad i den anrika konsertsalen hos Rikskonserter, Nybrokajen 11 i centrala Stockholm. Ljuset reflekterar på de guldfärgade utsmyckningarna på väggarna och stolsraderna skymtar i halvmörkret. I strålkastarljuset mitt på scenen står en Steinwayflygel. Tangentbordet är upplyft och ligger på flygeln. Böjd över tangenterna sitter en djupt koncentrerad man. Bortsett från några röster från korridoren är det tyst i salen. Flygeln i konsertsalen stäms inför varje konsert men i dag ska den servas. Pianotekniker Carl Wahren limmar om en hammare som är kopplad till en tangent och kontrollerar måtten eftersom ett par andra tangenter slamrar. Han justerar också klangen på några hammare som slår hårt. – Det behövs gedigna yrkeskunskaper för att kunna arbeta som pianotekniker och jag behöver hela tiden förbättra mina kunskaper. Ibland får jag ta i och slå med en slägga. En annan gång jobbar jag ytterst noggrant med en hundradels millimeterspassning. Även om jobbet till stor del handlar om att stämma pianon och flyglar arbetar jag mycket med reparationer också, säger Carl. Det tar ungefär en och en halv timme att stämma ett piano. Alla pianon har sin klangbild, stämningen är individuell. Pianoteknikern måste kunna uppfatta om en ton svajar när man stämmer pianon och arbetet kräver tålamod och noggrannhet. En förutsättning är att det är tyst runtomkring. En fläkt som surrar kan irritera en hel del. – Det värsta är när någon dukar fram porslin. Då kan jag inte koncentrera mig, säger Carl. Egenföretagare Förr i tiden kunde man vara anställd på en verkstad eller affär men numera är pianotekniker egenföretagare. Några öppnar egen verkstad för att renovera och sälja gamla pianon. Även Carl hade en verkstad förut men han var tvungen att avveckla den. – Jag började få så många uppdrag att jag aldrig hann vara där, konstaterar han. Det finns pianotekniker som enbart har institutioner som kunder men Carl trivs med blandningen av privatpersoner och institutioner. Rikskonserter är hans största uppdragsgivare. Utöver det arbetar han bland annat i kyrkor, musikmuseet, teatrar och Dansens Hus. Ungefär en fjärdedel av arbetstiden tillbringar han i privata hem. – Det är trevligt att få se olika miljöer när jag går hem till kunderna. Ofta blir jag bjuden på kaffe. Vi pianotekniker arbetar ensamma men måste kunna vara sociala med kunderna och det gäller att anpassa sig. Man måste vara lite pedagogisk också, kunna visa kunden vad som behöver göras och kunna förklara varför, betonar Carl. Uppdrag med kort varsel Carls arbetsdag börjar ofta vid sjutiden på morgonen. Han har aldrig annonserat sina tjänster utan får uppdrag på rekommendation. Jobben kommer in via mobiltelefonen som ringer ofta. – Fördelen med att vara egenföretagare är friheten. Jag tar emot uppdrag med kort varsel, helst under samma dag. För mig är det att vara serviceminded och kunderna uppskattar att jag kan komma så fort. Numera är jag trygg med mina uppdrag. Även om almanackan ser tom ut framöver vet jag att uppdragen kommer. Det gäller snarare att värja sig så att man inte får för mycket att göra, säger Carl och medger att han arbetar nästan varje dag. Om Carl vill vara ledig måste en kollega kunna rycka in. På somrarna har Carl färre uppdrag men hos Rikskonserter anordnas en hel del inspelningar och då är Carl sysselsatt med att stämma flygeln, vilket kan behöva göras flera gånger under en inspelning. Från musiklärare till pianotekniker Det är vanligt att pianotekniker utbildar sig först i 30-årsåldern. Så var det även för Carl som på 80-talet arbetade som musiklärare. När tjänsten drogs in ville han satsa på ett annat yrke. Han har alltid varit intresserad av hantverk och var fascinerad av pianot som instrument. – Jag gick utbildningen till pianotekniker ganska förutsättningslöst och ville först och främst lära mig hur pianot är konstruerat men jag blev alltmer intresserad av pianomusik. Carl är också flöjtist och spelar fortfarande i en orkester och ger även privatlektioner för blivande flöjtister. Carl ingår i en jury som bedömer intagningsprov till Musikhögskolan i Stockholm och han undervisar i pianostämning i Leksand. Han är också ordförande i Sveriges Pianostämmare och Teknikerföreningen. Även om Carl har fullt upp ser han till att hinna löpträna. Det är viktigt at hålla sig i trim eftersom arbetsställningen vid pianostämning kan vara påfrestande för rygg och axlar. En del av konsertkedjan – Som pianotekniker är jag en del av konsertkedjan tillsammans med kompositören och pianisten som spelar stycket. Pianot måste vara stämt för att resultatet ska bli bra. Men jag har inget behov av att synas och få applåder, säger Carl. – Det behövs ett antal skickliga pianotekniker som kan sköta instrumenten på institutioner. Och vem vet, det kanske blir modernt igen att ha piano hemma. I så fall behövs ytterligare pianotekniker för att ta hand om dem, säger Carl och tillägger att det tar upp till tio år att bli en bra stämmare. Mobiltelefonen ringer igen och ytterligare ett uppdrag kommer in. – Går det bra om jag kommer i dag? Ja, jag letar upp er när jag kommer dit, säger Carl och skyndar sig att avsluta arbetet med flygeln.
Text: Rita Bergenhill, 2005-04-05